Revolution

Det är så jävla hemskt men härligt med Mellanöstern.
Att det händer.
Att folk är så fruktansvärt modiga så de skiter i hot om fortsatt masslakt och vägrar lägga sig.
Att småfolket har kraft att tippa de onda jättarna. Miljoner små David och plötsligt bräckliga, krympta Goliatar.
Det ger hopp om allt. Livet, hela världen.


Så det måste lyckas. Och det känns som att människobollen som rullar inte kan stoppas.
Och för första gången har jag lagt all min teknikskepticism åt sidan och är bara bara för sociala medier.


Känns bra att sitta mitt upp i allt, och tvingas sätta sig in i frågorna som måste ställas. Tvingas bli lite allmänbildad - och ha tillgång till alla experter som man kan presentera dumma frågetecken inför. Jag brukar be dem vara pedagogiska i sina beskrivningar - för läsarnas skull, tack.

"Tänk det som att du kokar ner allt det här komplicerade och förklarar det för ett barn". Vill egentligen säga så till alla om allt. För det är så det är skönast att prata, och det är då sakerna som man slutat säga, för att de känns för blasé och självklara, sägs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback