Hardcorelussning
Mina tår och fingrar hann bli hundraprocentigt bortdomnade i kylan under dagis utomhus-lussefirande, innan jag kunde återvända hem, släpandes på en pulka med en vresig personlighetskluven tomte i.
Utgångsplanen hade varit att han skulle vara tomte, eftersom han är innehavare av en tomteluva. Men det förändrades snabbt till att han ville vara Lucia, liksom bästa vännerna som alla är kvinnliga. När detta önskemål väl hörsammats, totalvägrade han strax innan avfärd hemifrån att bära vitt och glitter, varpå vi tvingades återgå till plan 1 att förkroppsliga Sankt Claus. Väl framme vid Lodjurets grind var Emil återigen lika bestämd som tidigare med att han inte kunde tänka sig någon annan beklädnad än det heta midjehuggna italienska helgonets.
Besviken över att hans outfit denna gång var oåterkallelig, var han inte intresserad av att delta i ceremonin, utan ställde sig på åskådarbänk tillsammans med sin förfrusna moder.
Saknade på något vis, trots att det kanske skulle ha varit lite politiskt extra känsligt läge just nu, all action från förra årets religionskrig som utbröt där på gården under Luciaeftermiddagen.
Förskolan Lodjuret ligger inne i hörnet av en stor gårdsplan som tillhör en muslimsk friskola. När det vita korståget vällde ut ur dagisportarna samtidigt som lågstadiet hade rast, samlades ett gäng skolbarn vid gallergrindarna och började häckla ljusbärarna. "Lucia! Luciiiiiaaa!" skrek de med gnälliga ret-röster och kastade snö mot Ku Klux Klan-look-a-likesen. Varpå några utbrytare ur Luciatåget skyndade till fronten och mötte snöattackerna med samma medicin.
Skolpersonal och dagisfröknar fick gå emellan för att stävja motsättningarna mellan de kristna martyrerna och islamisterna, och fastän det var en tragisk miniatyr av världsproblemen så kunde jag inte låta bli att tycka synen var jävligt rolig.
Utgångsplanen hade varit att han skulle vara tomte, eftersom han är innehavare av en tomteluva. Men det förändrades snabbt till att han ville vara Lucia, liksom bästa vännerna som alla är kvinnliga. När detta önskemål väl hörsammats, totalvägrade han strax innan avfärd hemifrån att bära vitt och glitter, varpå vi tvingades återgå till plan 1 att förkroppsliga Sankt Claus. Väl framme vid Lodjurets grind var Emil återigen lika bestämd som tidigare med att han inte kunde tänka sig någon annan beklädnad än det heta midjehuggna italienska helgonets.
Besviken över att hans outfit denna gång var oåterkallelig, var han inte intresserad av att delta i ceremonin, utan ställde sig på åskådarbänk tillsammans med sin förfrusna moder.
Saknade på något vis, trots att det kanske skulle ha varit lite politiskt extra känsligt läge just nu, all action från förra årets religionskrig som utbröt där på gården under Luciaeftermiddagen.
Förskolan Lodjuret ligger inne i hörnet av en stor gårdsplan som tillhör en muslimsk friskola. När det vita korståget vällde ut ur dagisportarna samtidigt som lågstadiet hade rast, samlades ett gäng skolbarn vid gallergrindarna och började häckla ljusbärarna. "Lucia! Luciiiiiaaa!" skrek de med gnälliga ret-röster och kastade snö mot Ku Klux Klan-look-a-likesen. Varpå några utbrytare ur Luciatåget skyndade till fronten och mötte snöattackerna med samma medicin.
Skolpersonal och dagisfröknar fick gå emellan för att stävja motsättningarna mellan de kristna martyrerna och islamisterna, och fastän det var en tragisk miniatyr av världsproblemen så kunde jag inte låta bli att tycka synen var jävligt rolig.
Kommentarer
Postat av: Pernilla
Det är inte lätt att veta vad man vill vara. Själv ville jag i och för sig alltid vara en tomte-Lisa för då fick man sitta ner.
Postat av: Lisa
Jag ville nog alltid vara Lucia, men min önskning gick endast i uppfyllelse så länge det rådde praktisk socialism och alla var lika mycket värda - dvs i Emils ålder.
Trackback