jamesochkarin

– Hörde du det där? sa fotografen till mig.
– Ja, sa jag.
Det måste ha varit ett varningsläte - att björnen ville visa att den visste att vi var på väg och att den inte ville ha oss där. Det var väldigt effektivt.

Nu var det jävligt längesen Jamesochkarin talade ut.
Tänkte försöka göra det nu. Lite regelbundet till och med. Det är mitt kortsiktiga livsmål, som nyss fyllda 30.
Inleder med att berätta om dagen.

Sedan i måndags morse har mitt hem varit ett kalt Scandicrum tio våningar upp med utsikt över två stora bandyklubbeformade hoppbackar som varje gång jag ser dom får mig att tänka på dom där killarna som åkte pulka där nerför och dog.
Jag är i Falun för Aftonbladet om den här mannen Mats Alm som tros ha mördat sin sambo.

Var ute i skogarna i dag med en fotograf för att försöka få en skymt av tekniker som letade bevis vid fyndplatsen där liket hittades.
Det blev inte bara den blåvita avspärrningsplasten som hindrade.
På väg dit mitt ute i bushen var det stora runda färska spår i mossan. Sommarstugeägarna några kilometer bort har skjutit en björn här för två veckor sen och sett en fyrhövdad björnfamilj stryka omkring. Bland annat därför trodde de att liket måste vara flyttat. Att det inte kunnat ligga där i sju veckor - eftersom det var orört.

Nu kunde det ha blivit två lik till på den där platsen.

Tio minuter längre in i skogen i täta snår på en liten knalle hör vi plötsligt ett starkt mörkt rytande.
Kort och snabbt och nära. Jättenära. Kanske tjugo meter framför oss.
Vi fryste och tittade på varann.
Jag kom på att jag inte har en aning om hur man ska göra om man träffar en arg björn. Spela död har nån sagt nångång. Men vi tjurrusade.
Jag ramlade och rev sönder mina byxor och plurrade i nån jävla myr så jag var tvungen att gå på hm och köpa nya tygskor för att inte stinka dy senare.

Tillbaka på skogsvägen där vi hade bilen var jag helt darrig. Fy fan. Det hade varit snöpligt. Lite pinsamt på nåt sätt. Emil hade blivit moderslös i samma stund som jag blev tagen av en björn mitt i ett dalapolispaparazzijobb. Och jag hade blivit Dalarnas Grizzly man, om fotografen lyckats komma åt filmningsfunktionen. Och så hade jag hjälpt tidningen sälja lite fler lösnummer det sista jag gjorde, med autentiska smaskande inälvsläten som bonusmaterial på webben.