Ingresser

är en konst. En bra ingress ska dra, nästan tvinga in folk i en text, som ett skogsrå lockar in i skogen.

Men det är få som vågar ta in på sidostigar utanför motorvägen. Inledningstexten får inte vara annat än kort, koncis och snärtig. Och absolut endast hålla sig till innehållet i artikeln. Det liknar en färdigstöpt form, den alla journalister kör med:

Tre korta meningar där den tredje ska väcka frågor, helst upprörda, typ:
Gävleborgs vårdköer är rekordlånga.
Landstingets budget: 50 miljoner back.
Nu drar landstingsråden på lyxtripp till Bahamas.


Alternativt: Två korta meningar med fakta som sinsemellan tycks motsägelsefulla. Slutligen en tredje, inte sällan i form av ett citat, som uttrycker känslor, typ:
På kontoret var han månadens medarbetare.
Men fritiden ägnade Olle Karlsson åt barnvåldtäkter.
– Det var det sista vi trodde om honom, säger grannen Berit.


Eller när det gäller reportage, kort och trimmat insäljande.

Men i skrivande stund sitter jag med Friluftsfrämjandets tidning Friluftsliv i knät och läser en riktigt skön ingress signerad skribenten Beppe Arvidsson:
Det fanns en gång en film, en bra film, med det vackra namnet Stars fell on Henrietta.
I Arbrå i Hälsingland faller stjärnorna över Friluftsfrämjandets vackra skidbacke i Ljusnans dalgång. Och med all rätt. Med hjälp av skidtokiga främjare har backen varit en samlingspunkt sedan mitten av 50-talet.
Från början handlade det om att trampa backar och rensa sly.
I dag ingår det även att ta hand om barn och ungdomar samt att sköta liftar, hus och servering.


Vilosam, långsam, lång och fundersam. Lite irrelevant och tankspridd, inte lik någon annan. Mig vakuumsuger den in i brödtexten.
Gillar extra mycket att tråden med filmen The stars fell on Henrietta (som låter anrikt uråldrig med sitt "det fanns en gång", men som är från 1995) aldrig tas upp igen i artikeln. Det var bara en liten intern parallell som Beppe drog i sitt inre som vi får ta del av. Den bevärdigas trots det ingångspartituret till hela historien om skidbacken i Arbrå. Det är härligt. Mer sånt! Poetiska irrfärder i ingresser, spott i ansiktet på medieetablissemanget! Anarki!

Pratade i går med en väldigt otrevlig forskare som blev sur och slängde luren i örat på mig när jag ville ha en faktaruta om honom med namn, ålder, familj, bor osv. Därför blev jag alldeles till mig av glädje och tacksamhet när jag nyss fick tag i en riktigt trevlig man som ville dela med sig av både vetenskapliga rön om stretching och lite privatliv.
Personlig integritet är så fruktansvärt överskattat.



Kommentarer
Postat av: Elin

Jag skriver nog 90% av mina ingresser enligt mallen för det tredje alternativet. Hoppas jag vågar testa Beppes variant någon gång.

2010-12-18 @ 18:16:12
Postat av: johan

ja är kass på ingresser och får de alltid ändrade.

2010-12-20 @ 10:57:14
Postat av: Lisa

Ni får skärpa er helt enkelt.

2010-12-20 @ 15:50:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback